Andreas Almgren är i dag världsmästare och europarekordhållare, men under nästan ett decennium var hans karriär mer skador än lopp. Stressfrakturer, en meniskoperation och ett missat OS i Paris kantade vägen. Här är hela skadehistoriken, byggd på vad han själv och Friidrottsförbundet berättat, och vad han ändrade för att ta sig tillbaka.
Foto: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons. Almgren i mål i Finnkampen på Stockholms stadion, augusti 2019.
Skadorna år för år
Almgrens skador går att följa från tonåren. Den första stressfrakturen kom vid 16, när han både spelade fotboll i AIK och sprang på banan. Därefter följde enligt honom själv fyra år med stressfrakturer, bland dem en i båtbenet och en i korsbenet, en meniskoperation 2021 och en stressreaktion i skenbenet 2024.
Andreas Almgrens skadehistorik
| När | Skada | Följd |
|---|---|---|
| 16 år | Första stressfrakturen | Början på slutet för fotbollen |
| 2016 | Stor stressfraktur | Kunde inte springa på nästan ett år |
| 2016 till 2019 | Stressfrakturer, bland annat i båtbenet | Sju år utan mästerskap efter genombrottet |
| 2019 | Stressfraktur i korsbenet | Rehab på cykel, började med dubbeltröskel |
| 2021 | Meniskoperation | Missade OS i Tokyo |
| 2024 | Stressreaktion i skenbenet | Missade OS i Paris |
| 2025 | En förkylning i december | Första året i karriären utan problem |
Mörkaste perioden: 2016 och 2017
Den tyngsta skadan kom 2016, två år efter bronset på junior-VM. En stor stressfraktur höll honom borta från löpningen i nästan ett helt år, och han har själv kallat det sin mörkaste period. Till finska Yle har han berättat att han hamnade i en skadespiral och att han 2017 hade gett upp drömmen om världstoppen.
År 2017 hade jag redan övergett alla drömmar om att nå världstoppen.
Efter genombrottet som 19-åring på 800 meter dröjde det sju år innan han tog sig till ett mästerskap igen, har han berättat för Olympics.com. Under de åren gick han från att vara en av Sveriges största talanger på mellandistans till att fundera på att sluta.
2019: skadan som gav honom metoden
Stressfrakturen i korsbenet 2019 blev paradoxalt nog vändpunkten. Medan han rehabiliterade på motionscykel såg han vännen Kalle Berglund ta sig till VM-final på 1500 meter med dubbeltröskel, och bestämde sig för att kopiera upplägget. Sedan dess har han gått upp i distans, och blivit snabbare för varje steg.
Poängen med dubbeltröskel är att dela upp det hårda arbetet i två kontrollerade pass samma dag, så att den totala mängden kvalitet blir stor utan att varje pass sliter lika hårt. Almgren har själv sammanfattat det till SVT med att man kan träna väldigt mycket utan att det sliter lika mycket. För en löpare med hans skadehistorik var det precis rätt verktyg. Hela metoden går vi igenom i Almgren-metoden med dubbeltröskel.
OS i Paris 2024
Almgren var uttagen till både 5000 och 10 000 meter i Paris men startade inget lopp. I juli 2024 strök han sig på 10 000 meter, och den 6 augusti avstod han även 5000 meter efter ett test på banan i Paris. Diagnosen var en stressreaktion i skenbenet, som Athletics Weekly senare beskrivit som en stressfraktur.
Jag har haft väldigt många teorier om varför det blev så här, men på något sätt har jag gjort mer än vad kroppen tål
En konkret orsak har arrangören av Diamond League i Stockholm beskrivit: tidigt på säsongen tränade han fart i träningsskor för att spara benen, och när han sedan bytte till spikskor som han inte var van vid kom problemen. Ett av det första han gjorde när han bestämt sig för att inte springa i Paris var att skriva in 14 september 2025 i ett Excel-ark, datumet för VM-finalen på 10 000 meter i Tokyo, och planera baklänges därifrån. Den dagen tog han VM-brons.
Vad han ändrade
Almgren pekar själv på två förändringar. Den första var en idrottspsykolog som fick honom att se att han blev stressad så fort något inte gick enligt plan, och lärde honom lyssna på kroppen. Den andra är träningen, som i dag styrs noggrant på fart, laktat, puls och känsla. År 2025 var det första i karriären helt utan skadeproblem.
Till Olympics.com sa han i juni 2026 att han inte haft någon skada på två år, och att problemen visade sig fysiskt men framför allt satt i huvudet. Han har också beskrivit hur han i dag hanterar en känning helt annorlunda än när han var yngre:
Som ung hade jag garanterat bitit ihop och tränat vidare tills muskeln hade gått av.
Vad du kan lära dig av Almgren
Du behöver inte springa 200 kilometer i veckan för att få en stressfraktur. Skadan uppstår när belastningen ökar snabbare än benet hinner anpassa sig, och det kan hända på 30 kilometer i veckan lika väl som på 200. Tre saker från Almgrens historia går att använda direkt, oavsett nivå.
- Öka belastningen gradvis. Mer volym, mer fart och nya underlag är alla ökningar. Lägg inte på flera samtidigt. Vår guide till progressiv belastning visar hur.
- Byt skotyp stegvis. Almgrens skada 2024 kom efter ett byte till spikskor han inte var van vid. Samma sak gäller när du går från en dämpad sko till en tävlingssko med kolplatta. Sprid belastningen med en skorotation mellan löparskor.
- Håll det lugna lugnt. Almgren tränar mycket, men det mesta är lugnt och det hårda är kontrollerat. Lugna pass i en mjuk sko ger benen tid att återhämta sig, vilket är skälet att han har en egen sko, Vomero Plus, bara för återhämtningspassen.
Känner du en ihållande, punktvis smärta i ett ben som blir värre när du springer ska du vila och söka vård. Det är så stressfrakturer oftast börjar. Mer om att förebygga de vanligaste löparskadorna finns i vår guide till att hålla dig skadefri som löpare, och om smärta i underbenet specifikt i guiden om benhinneinflammation. Allt annat om honom finns på sidan om Andreas Almgren, och hans skor i Andreas Almgrens skor och utrustning.
Vanliga frågor
Varför missade Andreas Almgren OS i Paris?
Han hade en stressreaktion i skenbenet. Han strök sig på 10 000 meter i juli 2024 och avstod även 5000 meter på plats i Paris den 6 augusti, efter att ha testat benet på banan. Enligt Diamond League-arrangören i Stockholm kom skadan efter ett byte från träningsskor till spikskor.
Hur många stressfrakturer har Almgren haft?
Något exakt antal finns inte i officiella källor. Han har själv berättat om en första stressfraktur vid 16, en stor 2016, en i båtbenet och en i korsbenet 2019, plus stressreaktionen i skenbenet 2024.
Missade Almgren OS i Tokyo 2021?
Ja. Han opererade menisken och kunde inte vara med i Tokyo-OS 2021, enligt finska Yle.
Hur blev Almgren skadefri?
Han pekar själv på två saker: en idrottspsykolog som lärde honom lyssna på kroppen i stället för att stressa när något gick fel, och ett mer kontrollerat sätt att träna där intensiteten mäts med fart, laktat och puls.
Kan man få stressfraktur av löpning?
Ja. Stressfrakturer är en känd överbelastningsskada hos löpare och uppstår när belastningen ökar snabbare än skelettet hinner anpassa sig. Ihållande, punktvis smärta i ett ben ska alltid undersökas av vården.